Om museet

 

 

Om museet

 

Kortedala museum är ett lägenhetsmuseum i Göteborg som vill visa vardagslivets historia under 1950- och 60-talet. Det skapades 1995.

 

Lägenheten har två rum och kök och är inredd med originalföremål för att visa en tidstypisk arbetar- och tjänstemannabostad. Museet visas av medlemmarna i museiföreningen, som även berättar om sina egna minnen

från Kortedala när stadsdelen var ung.

 

Välkommen på en tidsresa och återupplev egna minnen från 1950-talet. Eller kanske känner du igen hur det såg ut hemma

i farmors kök? Kanske är du intresserad av historia, design, textil, teknik eller inredning.

 

Sedan maj 2014 är Kortedala museum en del av "Retrovägen" mellan Göteborg och Nossebro, ett projekt kring upplevelse-turism.

 

Historien bakom museet

 

Kortedala museum invigdes 1995 och är Sveriges första lägenhetsmuseum som gestaltar hur många barnfamiljer bodde under perioden 1955-1965.

 

Museet har också sin bakgrundshistoria med förankring i stadsförnyelseprojektet ”Lokal utveckling i Kortedala” 1985-1988 via skrivarcirklar under ledning av etnolog Kerstin Gunnemark. Skrivarcirklarna vände sig till kvinnor som var husmödrar respektive barn och tonåringar under 50-talet. Deltagarna skrev korta självbiografiska berättelser och reflekterade gemensamt över sina minnen.

 

Föreningen bildas

De bildade föreningen ”Kvinnor i Kortedala” (KiK) vars syfte var att förmedla berättelser om vardagslivet i stadsdelen när den var ny och ett urval av berättelserna publicerades i boken ”Våra liv i Kortedala. Kvinnor i två generationer skriver och berättar”

 

Föreningens medlemmar drev fritidsverksamhet för skolbarn och kvinnornas personliga berättelser blev mycket uppskattade av barnen för att de levandegjorde en modern tidsepok. Detta sporrade i sin tur kvinnorna till att ta initiativ till en museietablering och personer med intresse för museiprojektet kontaktades för att bilda ”Kortedala Museiförening” 1994.

 

Typisk folkhemslägenhet

Två rum och kök var den vanligaste lägenhetstypen i Kortedala under 50-talet och därför var det viktigt att museet inreddes i en lägenhet som inte var större än så.

 

Den rätta skalan ger också förståelse för att många barnfamiljer var trångbodda, med dagens mått mätt. Kortedala Museum avspeglar inte hur en specifik familj har bott utan gestaltning utgår från flera föreningsmedlemmars minnen och skänkta föremål.

 

Museets målsättning är att karaktärisera ett tidstypiskt hem. Det handlar om boende i Kortedala som exemplifierar vardagslivet i folkhemsstadsdelar runt om i landet. Något som även har bekräftas av de flera tusentals besökare som sökt sig till museet under årens lopp. Det är också detta som bidragit till att många utan anknytning till Kortedala eller med egna minnen från 50-talet sökt sig till museet för att få en inblick i den tidens modernitet.

 

Stort mediaintresse

Kortedala Museum har under årens lopp fått många besök av journalister. Av museiföreningens medlemstidning ”Två rum och kök” 2005 nr 1 framgår att det förutom olika TV-inslag varit ”allt från nyhetsreportage i Göteborgs-Posten till museiguidernas minnesskildringar i veckopressen och kulturhistoriska beskrivningar i inredningsmagasinet "Sköna hem”.

 

Sedan dess har ytterligare reportage publicerats och museet har använts vid reklam- och spelfilmsinspelningar. Betydande uppmärksamhet fick museet med återkommande inslag i TV-serien ”Otroligt antikt” och i långfilmen ”Monica Z” med Edda Magnasson och Kjell Bergqvist i huvudrollerna. Lägenheten var även en av huvudpersonernas hem i Peter Birros TV-serie ”Upp till kamp”.

 

I reklamsammanhang har museet förekommit ett par gånger i reklamfilmer för IKEA och Volvo och jazzsångerskan Kristin Ahlin fotograferades där inför en skivlansering. Kortedala museum är också ett av ”Retrovägens” besöksmål, som uppmärksammar 1950- till 1970-tals miljöer längs väg 190. Något som också bekräftar att Kortedala museum illustrerar såväl lokala som nationella erfarenheter via 1950-talets design och bruksföremål.