Moderna kök och hushållning

Speciellt för kvinnorna innebar moderniteten förändringar i vardagslivet jämfört med tidigare. Som mamma och hemmafru hade kvinnan då störst ansvar för familjens inköp, matlagning, tvätt och städning. Bostädernas planlösningar och nya material underlättade hushållsarbetet. Det blev rationellare. Bakom det nya sättet att bygga låg ett noggrant arbete med mätningar och uträkningar. I studierna undersöktes bland annat hur husmödrar skulle stå för att laga mat eller diska på bästa sätt. ”Vårt kök i vår första lägenhet i Kortedala var litet men fungerade bra.” (Viola)

I äldre bostäder var köket en samlingsplats men i 1950-talets lägenheter skulle det vara mer funktionellt, som en ”verkstad” för kvinnornas hushållsarbete. Emalj- och träskålar försvann och rostfritt stål och plast blev vanligare. Elektriska apparater som elvispar och assistenter kom också att minska tidsåtgången för bakningen.

Skafferiet kompletterades med ett litet kylskåp i varje kök så att maten kunde hållas färsk längre. Frys ingick inte i köksutrustningen med det fanns frysföreningar som bistod med frysfack till ett begränsat antal husmödrar. Runtom i Kortedala växte det fram nya mataffärer, snabbköp, dit kvinnorna gick för att handla.

”Den första tiden som vi bodde i Kortedala brukade jag handla på ‘LMC’. Detta var ett snabbköp på Kalendervägen 56, nästan vid hörnet av Midvinter gatan. För mig var ‘LMC‘ den närmaste livsmedelsbutiken. De hade bra service och jag som nybliven mamma beställde matvaror per telefon och fick dem hemkörda av de springgrabbar de hade då… Så länge den fungerade handlade vi där. Men det var tydligt att de fick konkurrens av de andra matvaruaffärerna som öppnade undan för undan. Till exempel ‘Ovrells’ på Citytorget och även Konsumbutikerna” (Viola)

Många uppskattade att ha nära till butiker och annan service. Det var vid dagliga promenader i området som de nya Kortedalaborna mötte sina grannar, bytte några ord och lärde känna varandra och sin miljö.

Naturen i Kortedalas omgivningar spelade dessutom stor roll för att fylla skafferiers och matkällares hyllor. Vid familjeutflykter plockades bär och svamp, något som gjordes regelbundet under de tidiga åren, innan andra stadsdelar började byggas upp runt Kortedala.

”Under 50- och 60-talet var det viktigt att safta, sylta och konservera bär, frukt och svamp. Det skulle kännas som ekonomiskt slöseri om man inte tog vara på vad skogen bjuder på bär och svamp. Kantareller var det enda jag konserverade och saft gjorde jag, om det var god tillgång på bra vildhallon, ibland måste jag dryga ut med blåbär eller vinbär. Lingonsylt var den viktigaste sylten, men jag brukade också göra blåbärssylt och björnbärssylt.” (Margit)

Genom att safta, sylta och baka minskade kvinnorna också hushållsutgifterna. Intresset för matlagning och hushållsskötsel var ofta stort. Många hade med sig kunskapen från föräldrahemmet eller från tidigare arbeten som hembiträden. Att klara sig själv och vara en bra hemmafru var värdefullt för kvinnorna, samtidigt som nya recept och andra nyheter i matlagningen var spännande att prova på.

Citaten är hämtade ur boken Hembygd i storstad. Vill du veta mer om hur olika invånare upplevde vardagslivet under 1950- och 1960-talet? Se Lästips.